Förlossningsberättelse Svea

Pang så var jag gravid igen. Jag hann nästan inte själv va med hur snabbt det gick denna gång, men det va samtidigt nu eller aldrig att skaffa ett tredje barn.

Jag fick en blödning i vecka 6 och trodde då att det var ett missfall. Jag hade nästan slutat röka men då blödningen kom så blev det att jag trappade upp lite igen. Jag fick tid på kvinnokliniken flera dagar senare för att kolla upp det och man hann ju bli sjuk av oro på den väntan. Men när jag väl fick kolla upp så pickade fortfarande ett litet hjärta på i min mage.

I vecka 10 så fick vi åka på tidigt ultraljud i Umeå eftersom jag var 35+ år. Det var inget trevligt väder då det bara va en massa snörök och vi hamnade bakom en lastbil större biten av vägen till Umeå. Vi hade åkt i god tid hemifrån men vi kom fram med bara ett par minuter till godo. Allt såg bra ut på ultraljudet och man kunde andas ut än en gång.

Denna graviditet har varit min sjukaste graviditet. I december så åkte jag på feber en vecka och hade urinvägsinfektioner på löpande band. Efter två penicillinkurer och fortsatt urinvägsinfektion så blev jag medicinerad med långtids-penicillin och fick äta det resten av graviditeten. Eftersom jag hade urinvägsinfektion med en bakterie GBS, så fick vi instruktioner att försöka vara på förlossningen två timmar innan barnet föddes för att hinna få ett snabbverkande penicillin och minimera risken att smitta barnet under förlossningen. Hann även med två omgångar magsjuka i februari/mars.

I vecka 34 så fick jag värkar på natten. Det gjorde inte jätteont men kom väldigt regelbundet varför jag ringde förlossningen som tyckte vi kunde komma in och kolla. Vi ringde då Mange för barnvakt men han svarade inte så Simon fick komma istället. På förlossningen kollade de mig och bebisen och såg att jag hade värkar men då de inte var så starka fick vi ett rum och sova i och avvakta vidare. Under natten avtog dock värkarna. Nils sov så gott medan jag hade värkar och var kissnödig hela natten. På morgonen fick vi åka hem och njuta av solen och trodde vi skulle strax åka in igen men inget hände.

Dagarna gick och det hände fortsatt ingenting. Passerade beräknat datum som var den 15:e juli och ingenting hände. Men tillslut så på lördagmorgonen den 21:e juli så vakna jag av värkar klockan sex på morgonen. Men då blev jag osäker om det bara var förvärkar igen… Det gjorde ganska ont och kom regelbundet men värkarna varade bara typ 30 sekunder. Jag försökte väcka Nils och sen  ringde jag förlossningen klockan 06.05 som tyckte att jag kunde avvakta lite till. Då gick jag på toa och det kom lite blod på pappret, då väckte jag Nils i ilska och sa att nu måste vi fara! Nils fundera yrvaket varför det va så bråttom att fara på Byskemarknaden och trodde typ klockan va mitt på dagen. Jag sa att han måste ringa barnvakten. Direkt Mange kom åkte vi till förlossningen. Jag ringde förlossningen i bilen klockan 06.25 och sa att vi kommer in nu. Klockan 06.29 parkerade vi utanför BB-ingången. Vi fick direkt komma in på ett rum. Sköterskan började spänna på ett band runt magen på mig för att kolla pulsen på babyn. Men då jag fick en värk så ändra hon sig och började skriva in mig istället. Jag tog nu av mig shortsen, det tyckte dock sköterskan va onödigt redan nu, och la mig i förlossningsstolen. Men då jag sen fick en värk till så slog hon på lustgasen och tänkte sen kolla hur öppen jag var, och då säger hon: – Här kommer det en bebis och sen var det helt plötsligt flera sköterskor i rummet och ut kom lilla Svea och då var klockan 06.36.

Svea föddes med segerhuva, vilket innebär att vattnet aldrig gick och Svea föddes med fosterhinnan. Enligt myt så föds kungar så och ska det ge många fördelar i livet, såsom skydd på havet, ska kunna förutse framtiden, tur i kärlek mm.

Eftersom vi inte var på förlossningen två timmar innan Svea föddes så fick vi stanna två dagar på förlossningen för observation, innan vi tillslut fick åka hem till de stolta storasystrarna.

Då denna graviditet varit helt olik de andra två så blev jag mer och mer övertygad om att det var en pojke som låg i magen. Dels på grund av att jag varit så ofta sjuk under graviditeten. Sen fick jag aldrig någon hormonrand på magen som jag fått när jag väntat både Nancy och Viola. Och tillslut när jag dessutom gick över beräknat förlossningsdatum.


Leave a Reply

Your email address will not be published.